När parter inte kan komma överens – stämningsansökan

Har du hamnat i tvist med till exempel en kund som du inte kan komma överens med och du funderar nu över att lämna in en stämningsansökan till Tingsrätten? Om så skulle vara fallet bör du informera dig om Tingsrättens olika krav på ansökan innan du fysiskt skickar in den, på så sätt undviker du att stämningen innehåller eventuella fel eller inte är helt korrekt upprättad. På Domstolsverkets hemsida kan man läsa utförligt om hur en stämningsansökan ska se ut gällande innehåll. Oftast kan man skicka in en ansökan till Tingsrätten på orten där motparten bor. En stämningsansökan ska i stora drag innehålla sökandes och motpartens uppgifter så som namn, personnummer eller organisationsnummer, adress och telefon. Om det handlar om ett bestämt yrkande som att exempelvis motparten ska betala ett visst belopp av pengar till den stämmande parten ska även den ränta man begär uppges.

Sedan ska självfallet en utförlig redogörelse lämnas för det som ligger till grund för dina krav. Bevis ska redogöras och de ska skickas in skriftliga i två bestyrkta kopior. Som företag är det alltid en bra idé att använda sig av extern hjälp när det gäller dokumenthantering rent generellt, så man har allt på plats för alla eventualiteter. Det finns flera företag som erbjuder helhetslösningar av informationsflödet i ditt företag, vilket är till en oerhörd fördel om man skulle hamna i en situation där exempelvis gamla fakturor eller korrespondens behövs som bevis. Finns vittnen ska även dessa anges med uppgifter i stämningen. Efter att ansökan har skrivits under och postats ska ansökningsavgiften på 900 kronor eller 2800 kronor betalas in till Tingsrätten. Nästa steg som sker i processen är att Tingsrätten utfärdar en stämning på motparten som uppmanar denne att svara på det som begärts i ansökan.

Att avveckla ett aktiebolag

När man lägger ned en verksamhet som ett aktiebolag finns det olika sätt att gå till väga, i denna artikel tar vi upp ett par av de vanligaste metoderna.

984439-business-and-the-financial-reports

Konkurs

Vid en konkurs används aktiebolagets samtliga tillgångar i syfte att betala bolagets skulder. Beslut om konkurs fattas av tingsrätten i den ort som bolaget är registrerat i. Ett aktie bolag sätt i konkurs om de är på obestånd, det vill säga att bolaget inte kan betala sina skulder och inte kommer att kunna göra det heller.

Tingsrätten börjar med att utse en konkursförvaltare, denne har uppdraget att undersöka företaget och klargöra vilka tillgångar och skulder som det har. Därefter måste borgenärernas fodringar ställas i en prioriteringsordning och betalas utefter denna ordning. Konkursförvaltaren redovisar sedan arbetet till tingsrätten vars jobb det är att då avsluta konkursen.

Visar det sig att tillgångarna i bolaget faktiskt är större än skulderna måste man även gå igenom en likvidation.

Likvidation

I en likvidation löser man upp ett aktie bolag efter skulderna är betalda och eventuella överskott har fördelats mellan samtliga aktieägare.

Likvidation kan antingen vara frivillig eller påtvingad. En frivillig likvidation är något som bestäms i en bolagsstämma, en tvångslikvidation kan komma som ett beslut från Bolagsverket eller tingsrätten. Vilken typ av likvidation det än handlar om börjas det med att Bolagsverket eller tingsrätten utser en likvidator, men bolaget själv kan välja att föreslå en likvidator, som Citadellet Likvidationer AB. Kostnaden för detta tas normalt sett från aktiebolagets tillgångar, räcker inte tillgångarna måste likvidatorn ansöka hos tingsrätten om en konkurs för bolaget istället.

Under likvidationen är det upp till likvidatorn att ta fram en årsredovisning för varje år, inkluderat eventuellt avkortat räkenskapsår för tiden fram till beslutet om likvidation. För aktiebolag i likvidation finns det speciella regler vad gäller årsredovisning och revision.

 

Att tänka på vid underskrift av avtal

Som företagare är det viktigt att se över en del saker innan man skriver under ett avtal med kunder eller leverantörer.

938275-person-s-hand-signing-document

Skyddslagstiftningen har på senare tid fått ett bredare tillämpningsområde. Vare sig man är en tillverkare eller återförsäljare av något är det viktigt att veta både vilka rättigheter och skyldigheter man har i områden som avgångsvederlag, uppsägningstider och efterprovision i de avtal man gör. Har man inte tillgång till all information kring någon av dessa riskerar man att få oväntade kostnader.

Det finns en hel del standardavtal som är branschspecifika, se därför även till att veta vilka skyldigheter och rättigheter som ges av dessa standardavtal. Se även över villkoren vid köp av produkter så att det ges en bra garantitid möjligheten till ersättning om varorna levereras för sent.

Ansvarsbegränsningar är något som ofta ingår i kommersiella avtal. Det är viktigt att veta om dessa håller i praktiken och om det finns sätt att begränsa det ansvar man själv har, eller om det går att öka motpartens ansvar. Tydligt utformade ansvarsbegränsningar kan undvika en hel del potentiella konflikter.

För att undvika missförstånd är det bra att etablera ordentliga rutiner vi utformande och underskrift av avtal. Frågor som behörighet och formkrav kan ofta ställa till problem annars.

Lagen.nu är en sida som samlat alla gällande svenska lagar och även information om hur lagar har tillämpats och förändrats. Det är en bra första informationskälla man kan använda sig av för frågor och funderingar.